måndag 16 augusti 2010

Sätter guldkant på vardagen

Vaknade imorse täckt i bladguld över hela magen. Det gör man inte varje dag. Guldjenten som A, kallade mig för.

Nu när vi är lite underbemannade på jobbet, så försvinner lite mer av min egen tid för varje dag. Under min lediga dag i torsdags stog ja ändå nere i prepköket och hjälpte till att skala 300kg potatis. Eller som jag kallar det, 300kg av terapitid. Men, för mig är det helt ok, det lilla privatliv jag har, har jag ändå på jobbet, och jobba har jag alltid gillat. Så för mig är det väldigt trivsamt.

För övrigt händer inte så mycke spännande just nu. Väntar fortfarande på besked om jag kommer in på reserv eller inte. Antar att det svaret kommer inom ngn vecka eller två.

Nu, sovdags, imorgon upp å träna tidigt innan jobbet. Nya tider. Vinter 2lax10 närmar sig. Dags för vinterkroppen. Muahaha.

Sov gott allesammen.

http://www.youtube.com/watch?v=zlN0ufo-U9w
http://www.youtube.com/watch?v=rSLQMNFdEf0

måndag 9 augusti 2010

Sommarbilder

























































































































Spänd av förväntan

Då börjar sommaren sakta lida mot sitt slut. Men än skiner solen över oslo.
Har precis haft 2 mer än sagt intensiva lediga veckor. Fyllda av fest, vänner, födelsedagsfirande, släkt och bröllop. Nästan så jag kände att 1v till hade inte skadat. Men nu är vardagen och rutinerna tillbaka igen. Kan ändå med handen på hjärtat säga att det gläder mig. Som det är nu på jobbet, så är varje dag lika spännande.
Jag hade en plan i vintras. Söka utbildning, komma tillbaka hem igen och börja plugga. Men, sen fick jag ett jobb som gjorde att allt snoddes runt 180 grader. Det jag känner idag är att kommer jag inte in på reservplats, så gör inte det så mycket, just nu vill jag satsa på mitt jobb och se hur långt jag kan nå. Så flytt hem får nog vänta ett tag till. Men det är ok, östersund kommer alltid finnas kvar. Det sista jag vill är att komma hem och känna; tänk om...
Ibland ska man göra nåt för sig själv, annars växer man aldrig som människa och kan komma ett steg frammåt.

Till Piff:
Har tänkt lite på vårat senaste samtal. Problemet är att många av dina meningar börjar med; Problemet är... Varför inte säga; Det bästa är att nu har jag hittat 2 saker jag vill göra, så funkar inte den ena så har jag ändå ett sjukt bra andra allternativ kvar. Osv... För min skull, stoppa vid problemet och tänk ist på fördelarna. Se möjligheterna.

Själv har jag även under min hemresa lyckats kommit vidare från Han. Känslorna finns såklart kvar, men som jag insåg själv när vi träffades, dom är mer nyktra och inte lika blinda längre. Äntligen är det jag som har kontroll över situationen.

Så med andra ord. Jag är spänd av förväntan över hur den här hösten kommer utveckla sig, på alla sätt och vis, både för mig, och alla jag har kär. <3